|
Vägen vid Vägeröd |
||
 |
Fram till mitten av 30-talet gick landsvägen ut över på Skaftö förbi Vägeröds dalar, och platsen låg då inte så avsides till som den verkar idag. Morlanda pastorats prästänkor som förr hade sitt boende i Vägeröd satt då klart strategiskt till. Skaftö hörde till Morlanda pastorat till 1924. Prästänkebostället revs i mitten av 40-talet och det nytt hus byggdes.
|
|
|
Vägeröds dalar ligger på östra delen av Skaftö. Avfarten är skyltad 1 km öster om Östersidan och 1,5 km väster om Skaftöbron. Trafiken på speciellt sommaren håller ofta betydligt högre hastighet än lämpligt och är ibland tät, så använd gärna busshållplatsen till höger som stopp i väntan på fri väg. |
 |
|
|
Ungefär 600 meter in på den smala grusvägen finns parkeringen på höger sida där åkern tar slut, d v s till vänster i bakgrunden på bilden till höger. Grusvägen fram är rätt smal och besvärlig att mötas på, så ta det lugnt.
Vägen smiter igenom bebyggelsen och det är inte svårt att förstå behovet av en ny väg när trafiken ökade. Den större färjan började förse Skaftö med mer trafik än bara den lokala på 20-talet (1927 om jag har fått rätt uppgifter), och runt 1930 var Vägeröd gjord till avkrok. |
 |
|
|
Ungefär
650 meter från parkeringen söderut finns en kraftig stödmur som den gamla vägen går på. Det måste ha varit ett riktigt svårt och tungt jobb att utföra muren. Vackert och imponerande, i mitt tycke. Ett hundratal meter nedanför backen söder om stödmuren fanns förr Skitnegrind. Det var en gång tänkt att edet mellan Vägeröds ränna och Fiskebäckskil skulle muddras för att ge fri väg åt det hållet, men av det blev intet.
|
 |
|
| Naturen vid Vägeröds dalar är väl det som lockar dit flest. Det finns informationsskyltar på flera ställen om detta. Att ha med sig en flora rekommenderas starkt. För de av oss som hellre letar efter småkryp är en insektsbok ännu trevligare att ha med då det finns många trevliga smådjur att undersöka. De svarta Tordyvlarna som likt små stridsvagnar vaggar omkring i terrängen är det man ser mest, men om man ser efter lite noggrannare vimlar det av skojiga insekter. Utsikten vid bronsåldersröset på Skaftös högsta punkt cirka 70 meter upp på berget norr om Vägeröds dalar är riktigt trevlig. För att komma dit tar man antingen stigen längst ner i Vägeröds dalar mot norr (det vill säga vänster när man har vattnet där framför sig), eller så använder man stigen en liten bit från parkeringen mot stora vägen. Det brukar finnas en liten skylt som visar vägen vid början på stigen vid grusvägen 60 meter innan parkeringen. Ingen av stigarna till röset är särskilt bra anpassad för knäskador, högklackat eller barnvagnar. Brant, knöligt och trångt är det. Vägeröds dalar ingår i Natura 2000, EU's skyddade naturområden. Längst ner i dalarna i öster ligger Vägeröds ränna som sträcker sig mellan Ellösefjorden och Gullmarn. Rännan muddrades 1899-1901 till 3,5 meters djup för att ge en väg förbi Islandsbergs ofta tuffa sjögång. Den är ca 2 km lång och är idag som grundast 4,2 meter djup. Många är dom som har kört fast båten i lerorna efter en mindre nogräknad genväg. |
||